män och våld

 

 

Alla former av våldshandlingar är komplexa och behöver olika förståelsemodeller och därmed olika behandlingsinsatser.

• våld är förbjudet enligt svensk lag
   

• den som utövar våld är ansvarig för det våld som förekommit
   

• barn som bevittnar våld är utsatta för våld
   

• våldsamt beteende är förändringsbart

 

definition av våld i nära relationer:

 

Våld är avsiktligt användande av fysisk kraft, psykisk påverkan, annan egenmakt och/eller överläge riktad mot närstående, i syfte att skada, skrämma, tvinga fram eller hindra särskilda handlingar och beteenden. Även fysiska handlingar och hot riktad mot den egna personen i syfte att skrämma och påverka närstående definieras som våld. Barn som bevittnat våld har upplevt våld.

 

Former av våld:

• Fysiskt våld
  Varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta
   

• Psykiskt våld
  Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld är också direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser och indirekt hot om t.ex. självmord eller hot riktat mot annan närstående, husdjur eller egendom. Begränsning av den närståendes rörelsefrihet är psykiskt våld. Barn som bevittnat våld har upplevt våld.
   

• Sexuellt våld
  När någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande.
   

• Materiellt våld
  Den aggressivitet som riktas mot och förstör materiella ting både i och utanför hemmet och som skapar oro och rädsla.
   

• Latent våld
  Stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.

 

Våld i nära relationer

 

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den sär-ställning som just detta våld har ifråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från det våld som sker av t.ex. okända förövare på allmän plats.

 

Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer.

 

 

 

Källdokument

 

I det handlingsprogram som FN ställde sig bakom efter kvinnokonferensen i Peking 1995 beskrivs våld mot kvinnor som uttryck för ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män med historiska rötter. Handlingsprogrammet fastslog att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att förebygga och förhindra det könsspecifika våldet vilket innebär att alla aktörer i samhället måste bidra i arbetet.

 

Den svenska regeringen har i Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) angivit ett fortsatt brett perspektiv i sin syn på arbetet mot våld mot kvinnor och betonar dels, en skärpning av lagstiftningen, dels förebyggande åtgärder samt ett bättre bemötande av de våldsutsatta kvinnorna.

 

Vidare finns i propositionen en skrivning som tydliggör det nödvändiga med insatser för kvinnor, barn och män.

”Vi anser också att socialtjänsten i varje kommun bör utarbeta särskilda åtgärdsprogram som tar sikte på hur man på bästa sätt skall möta kvinnor som utsätts för våld och vilka insatser som kan erbjudas kvinnorna, barnen och männen inom socialtjänstens ram, liksom av andra samhällsinstanser och frivilliga organisationer” (sid 144).

 

För Riksorganisationen innebär det ett helhetsperspektiv i arbetet mot våldsamt beteende och ett samarbete med olika aktörer i samhället.

 

 

Teoretiska utgångspunkter

 

Våld måste förstås utifrån en helhetssyn där olika faktorer och perspektiv vägs in. Sociologiska teorier förtydligar den ojämna maktfördelning som finns mellan män och kvinnor och menar att våldet har sina rötter i den obalansen. Systemiska och relationella teorier påvisar bristande jämvikt och dysfunktionellt samspel mellan parterna som viktiga faktorer för att våld skall få sitt inträde i en relation. Kommunikativa teorier för fram brister i kommunikation och konflikthantering som avgörande faktorer vid våld. Medicinska faktorer kan också ge förklaringar till våldsamt beteende. Det psykologiska perspektivet slutligen, påvisar individuella förklaringsmodeller för våld och aggressionsproblem.

 

Riksorganisationen menar att alla dessa perspektiv tillsammans är nödvändiga för förståelsen av våld i nära relationer. Alla dessa perspektiv tillsammans behövs också vid behandlingsarbete med män som utövat våld och vid förebyggande arbete mot våld. På samhällelig nivå råder en patriarkal struktur med ett ojämlikt förhållande mellan män och kvinnor med kvinnan underordnad mannen. En konsekvens av det gör våld i nära relationer till ett brott med låg risk för påföljd och bristande skydd för offret.

 

 

Behandlingsarbete

 

Riksorganisationens kriscentra bedriver behandlingsarbete med män som använt våld och det arbetet har ett överordnat syfte, nämligen att män upphör med alla former av våldsamt beteende och att förändringen är hållbar över tid. Teoretiska utgångspunkter, metoder och tekniker tjänar som hjälpmedel och är därför underordnade arbetet att hindra och förebygga våld i nära relationer.

 

Utgångspunkten är att det är möjligt för varje utövare av våld att uppnå en förändring och utveckla alternativa strategier/ förhållningssätt till eget våldsamt beteende. Därför är det angeläget att behandling kan erbjudas av Sveriges alla kommuner.

 

 

Den som utsatts för våld

 

Det är viktigt att ständigt ha ett säkerhetstänkande kring den som är utsatt för våld och omedelbart verka för att våldet upphör. Det är också viktigt med förståelse och medvetenhet kring vad den drabbade varit med om och vilka konsekvenser det fått.

 

Riksorganisationen Sveriges Professionella Kriscentra för Män vill verka för att de som utsätts för våld erbjuds adekvat hjälp.

 

I arbetet med mäns aggressionsproblematik och med män som utövar våld finns ett särskilt uppdrag att samverka med alla de aktörer som tar emot de som utsatts för våld. Lyhördhet för våldets konsekvenser och säkerheten för den som utsätts för våld är av särskild vikt.

 

 

Krismottagningen förebygger våld

 

Dokument från både FN och den svenska regeringen lyfter fram det förebyggande arbete för att förhindra våld mot kvinnor. Ett sådant arbete bedrivs idag på de kriscentra som utgör Riksorganisationen Sveriges Professionella Kriscentra för Män. Vid våra kriscentra söker män som ännu ej erkänt sin våldsamhet och söker av andra orsaker, män som är i kris med risk för att tillgripa våld samt män som börjat tillgripa våld med risk för upptrappning. Genom våra kriscentra får männen hjälp som förhindrar fortsatt våld eller att våld inte tillgrips.